många år kände jag att jag inte räckte till. Jag tittade på vad andra gjorde, hur de byggde sina liv, sina företag, sina drömmar. Och någonstans på vägen började jag tro att deras väg automatiskt var bättre än min.

Så jag sprang. Jag sprang på motorvägar som andra pekade ut, i stället för att stanna upp och fråga mig själv: Vilken stig vill jag egentligen gå?

Jämförelserna gjorde mig vilsen. De stal min energi. Och kanske känner du igen dig – den där känslan av att alltid behöva mäta sig mot någon annan, och ändå aldrig känna att det är nog.

Det här året har något skiftat inom mig. Genom att börja lyssna mer på min kropp och på min inre röst, har jag insett att jag inte behöver springa längre. Jag behöver bara gå min väg – i min takt.

Och vet du? När jag slutade jämföra mig med andra, började jag hitta hem till mig själv. Det är där friheten finns.

👉 Känner du igen dig? Hur påverkar jämförelser dig i din vardag?

Kram Marita